Denna artikel ger en ögonblicksbild av de kontextuella aspekterna av mat, kultur och etik i de framväxande mångkulturella samhällena i europeiska länder, och hur dessa samhällen kan bygga vidare på kulturellt utbyte samt relaterade integrationsåtgärder och fältbaserade informationsinsatser. Den fungerar som ett kommunikationsverktyg för att öka medvetenheten, först bland lokala samhällen och de som erbjuder boende och socialt stöd till migranter och flyktingar, samt bland offentliga myndigheter och det europeiska samhället i stort.
Denna rapport inleds med utvecklingen i Grekland och civilsamhällets reaktion, i ett nationellt klimat där utmaningarna med att hantera ett betydande antal flyktingar och integrera migrantbefolkningen blir alltmer krävande.
Reflektioner över den grekiska kontexten
Under de senaste tre decennierna – särskilt under de senaste 15 åren – har ankomsten av migranter påverkat Greklands kulinariska landskap avsevärt, vilket har lett till en diversifiering av den lokala matutbudet. Förutom traditionella grekiska rätter baserade på kött och fisk, har migrantgemenskapernas inflytande introducerat en mängd nya smaker och matlagningsmetoder till den grekiska matscenen. Detta märks särskilt i städer som Aten, Thessaloniki, Patras, Volos, Ioannina och Kavala, där lokala menyer numera inkluderar rätter från Mellanöstern, Sydasien och Nordafrika, som falafel, shawarma, kebab och hummus.
De fortlöpande flyktingankomsterna sedan 2014/15 och ökningen av migrantbefolkningen har skapat ett tillfälle för civilsamhället i Grekland att engagera sig och starta ett växande antal fältaktiviteter och evenemang för att öka medvetenheten, inklusive de som fokuserar på matkonst och kulturell mångfald.
Ett exempel är UNHCR:s (FN:s flyktingorgan) initiativ att årligen organisera festivalen ”Cooking#WithRefugees” med stöd från civilsamhället och andra aktörer. Syftet är att öka medvetenheten om behovet av att hjälpa flyktingar att förbättra sina färdigheter, bli stärkta och få tillgång till möjligheter och i slutändan integreras på arbetsmarknaden. Festivalen kommer att återvända till Aten i juni 2025 i samband med Världsflyktingdagen, och erbjuda kulinariska upplevelser som betonar kulturellt utbyte som ett medel för social inkludering.
Världsflyktingdagen erbjuder ett tillfälle för de europeiska samhällena, och särskilt de grekiska lokalsamhällena, att uppmärksamma de flyktingar som lever, arbetar och kämpar vid vår sida varje dag, och finner hopp genom arbete och social integration. För detta syfte uppmanas medvetna medborgare att delta i sammankomster, hedra dagen och smaka på vad grekiska, migrant- och flyktingkockar har att erbjuda, när de samarbetar i olika restauranger i Atens storstadsområde, inspirerade av Medelhavets och Mellanösterns kök.
Samtidigt kommer smaker och dofter från arabiska, mellanösternska och andra icke-europeiska kök att fylla området framför den antika teatern på den bilfria Venizelou-gatan i Larissa. Där kommer invånare, besökare samt migranter och flyktingar från regionen att dela erfarenheter onsdagen den 7 maj från kl. 19.00. Evenemanget äger rum inom ramen för festivalen ”Tastes of the World”, organiserad av Larissas kommun, med stöd av Thessaliens företags- och industriförening samt den lokala arbetsförmedlingen (PES). Festivalen, den första i sitt slag i regionen, stöds även av viceborgmästaren för socialpolitik och Migrantintegrationscentret (KEM).
Festivalen syftar till att förena mångkultur, smaker och traditioner från hela världen, medan elever från PES yrkesskolas matlagningsprogram (EPAS) i Larissa kommer att ansvara för den kulinariska delen, förstärkta av sin professionalism och passion. Festivalens bredare mål är att underlätta kulturutbyte och erfarenhetsdelning mellan det lokala samhället och flyktingar från tredjeländer, främja mångfald, solidaritet och stärka den sociala integrationen i det lokala samhället.
Migrationen fortsätter
Det är viktigt att påpeka att dessa medvetandegörande aktiviteter på lokal nivå äger rum i en osäker miljö längs både Europas östra och sydöstra gränser. De rådande förhållandena kräver intensiva insatser för att hantera de växande behoven kring mottagning och integration av flyktingar och migranter, särskilt i gränsländerna, men inte enbart där.
Det fullskaliga kriget i Ukraina har lett till ett enormt ökat humanitärt behov till följd av massivt internflykt samt flyktingströmmar. Enligt den senaste rapporten från UNHCR har cirka 6 225 700 ukrainska flyktingar registrerats i Europa, varav 6 167 100 är registrerade för asyl, tillfälligt skydd eller liknande nationella skyddssystem. Vid utgången av oktober 2024 var 3,55 miljoner människor internt fördrivna inom Ukraina.
Samtidigt anlände cirka 8 700 flyktingar och migranter till Grekland via land och hav under oktober 2024. Detta utgör en ökning med 6 % jämfört med föregående månad och 20 % jämfört med oktober 2023. Turkiska myndigheter rapporterade att de räddade eller avvisade 5 084 flyktingar och migranter till havs under samma månad, vilket är 21 % färre än föregående månad.
Denna bild i Grekland står i kontrast till den bredare europeiska utvecklingen under samma period, där cirka 20 000 flyktingar och migranter anlände via Medelhavet och Nordvästafrikas sjövägar. Dessa siffror var 13 % lägre än i september och 45 % lägre jämfört med oktober 2023. Det visar att ankomsterna till andra EU-gränsstater har minskat avsevärt jämfört med förra året. I Italien minskade exempelvis ankomsterna med 26 % jämfört med föregående månad och 44 % jämfört med oktober 2023. I Spanien anlände cirka 5 000 flyktingar och migranter i oktober 2024, vilket är en minskning med 24 % jämfört med september och 72 % jämfört med oktober 2023.
När det gäller de maritima vägarna mot sydöstra Europa, anlände eller passerade cirka 2 220 personer regionen som en del av blandade flykting- och migrantströmmar i oktober 2024. Detta motsvarar en ökning med 11 % jämfört med föregående månad (2 000 personer), men en minskning med 35 % jämfört med oktober 2023.
Siffrorna visar på en instabil situation vid EU:s östra och södra gränser (särskilt de maritima vägarna över Medelhavet), vilket kräver ökade medvetenhetsinsatser från lokalsamhällen i europeiska länder, genom att genomföra kulturella utbytesaktiviteter, matlagningssessioner och evenemang. På så sätt kan mottagandet av flyktingar förbättras och den sociala integrationen förstärkas.
